Iriz och jag var och tävlade lydnad i helgen. Vi har ju inte tävlat sen vi bröt i våras. De gick skit, men ändå ganska bra. 125 poäng fick vi ihop och ett 3:dje pris. De absolut sämsta resultatet på mycket länge.
De började med platsliggningen, Iriz la sig fint och bekymmerslöst tills schäfern som låg bredvid började röra på sig nosa, cirkla och pipa. De blev lite jobbigt för fröken som började pipa hon också, sen var hon tvungen att klia sig, sträcka på sig och lunka till matte. De blev såklart en 0:a. De finns ingen ursäkt, för ligga ska hon, ligga kan hon. Men denna gång blev de helt enkelt för jobbigt.
Iriz har efter några incidenter med hundar som flugit på henne blivit lite osäker med nya hundar. Helst om hon sitter i koppel, el på annat sätt är utsatt. Hon gör inget, hon blir bara väldigt låg. Detta var precis vad som hände under platsen denna dag, hon blev så osäker att hon var tvungen att hitta på annat. Så jag tänker inte klandra henne.
Jag surnade ihop TOTALT, jag tänkte inte tävla en meter med denna hund. Men med min hundtants Monicas ekande ord i huvudet, (hade de varit hennes hund som gjort så hade hon tävlat i alla fall) och Iriz var ju såå taggad. Så lyckades jag ladda om.
Ut på plan och ha kul, jag körde lite rallystuk. Peppade henne innan, peppade mellan momenten men tog inget i henne. Berömde bara men rösten och försökte ha henne i rörelse.
Tandvisning 10
På linförigheten fick vi hela 8 poäng.
Läggandet 0:ade vi.
Inkallningen blev en 10:a
Ställandet 9 poäng.
Apporten 7 poäng med ett fint spottande ;)
Hopp 10:a
Helhet 9
Har inga domar kommentarer eftersom vi hade startnummer två och orkade inte stanna kvar när vi hade så dåliga poäng.
Inga dåliga poäng inte och hade platsen suttit hade vi fått oss ett första pris. Är så glad att jag tävlade för efteråt växte jag som människa. Jag hade en glad hund när jag gick in på plan och en ännu gladare när jag gick ut. Iriz gillar ju inte lydnadslydnad längre men tror hon gick bättre än någonsin. De var den bästa 10:an, för vad är viktigare än att ha en glad hund som gillar de den gör.
Nu har vi tränat platsliggning med jätte jobbig störning utan ens ett pip, (som de brukar vara med andra ord..) så vi håller tummarna för att de ska gå vägen så jag och Iriz slipper tävla nå mer lydnadslydnad. Vi har ju fullt fokus på de damen gillar bäst, agility och i andra hand rallylydnad.
De började med platsliggningen, Iriz la sig fint och bekymmerslöst tills schäfern som låg bredvid började röra på sig nosa, cirkla och pipa. De blev lite jobbigt för fröken som började pipa hon också, sen var hon tvungen att klia sig, sträcka på sig och lunka till matte. De blev såklart en 0:a. De finns ingen ursäkt, för ligga ska hon, ligga kan hon. Men denna gång blev de helt enkelt för jobbigt.
Iriz har efter några incidenter med hundar som flugit på henne blivit lite osäker med nya hundar. Helst om hon sitter i koppel, el på annat sätt är utsatt. Hon gör inget, hon blir bara väldigt låg. Detta var precis vad som hände under platsen denna dag, hon blev så osäker att hon var tvungen att hitta på annat. Så jag tänker inte klandra henne.
Jag surnade ihop TOTALT, jag tänkte inte tävla en meter med denna hund. Men med min hundtants Monicas ekande ord i huvudet, (hade de varit hennes hund som gjort så hade hon tävlat i alla fall) och Iriz var ju såå taggad. Så lyckades jag ladda om.
Ut på plan och ha kul, jag körde lite rallystuk. Peppade henne innan, peppade mellan momenten men tog inget i henne. Berömde bara men rösten och försökte ha henne i rörelse.
Tandvisning 10
På linförigheten fick vi hela 8 poäng.
Läggandet 0:ade vi.
Inkallningen blev en 10:a
Ställandet 9 poäng.
Apporten 7 poäng med ett fint spottande ;)
Hopp 10:a
Helhet 9
Har inga domar kommentarer eftersom vi hade startnummer två och orkade inte stanna kvar när vi hade så dåliga poäng.
Inga dåliga poäng inte och hade platsen suttit hade vi fått oss ett första pris. Är så glad att jag tävlade för efteråt växte jag som människa. Jag hade en glad hund när jag gick in på plan och en ännu gladare när jag gick ut. Iriz gillar ju inte lydnadslydnad längre men tror hon gick bättre än någonsin. De var den bästa 10:an, för vad är viktigare än att ha en glad hund som gillar de den gör.
Nu har vi tränat platsliggning med jätte jobbig störning utan ens ett pip, (som de brukar vara med andra ord..) så vi håller tummarna för att de ska gå vägen så jag och Iriz slipper tävla nå mer lydnadslydnad. Vi har ju fullt fokus på de damen gillar bäst, agility och i andra hand rallylydnad.