Är en kommentar jag ofta får när de ser Sigge. "De måste ta timmar att borsta den där pälsen". De personerna i fråga inte vet är att den frisyrklippta terriern kräver mer i pälsvård än vad den lååånghåriga beardisen gör.
Hur kan detta vara möjligt? Nu ska jag ge er en förklaring. Egentligen lägger jag nog ungefär samma tid på pälsvården men utspritt på lite olika tider. Min personliga åsikt är att Sigges pälsvård är lättare. För att Iriz sker oftare.
Jag badar mina hundar var 3:dje vecka. Båda två. I samma veva passar jag på att borsta Sigge. De tar ca 1-1,5 timmar per gång beroende på tovor osv. Oftast har han knappt några tovor alls nu när han fått mer vuxenpäls. När han var yngre tog de längre tid såklart.
Iriz däremot borstar jag varje vecka, de tar ca 10-15 minuter att göra henne klar. Hon har heller inga direkta tovor, men tovar om jag inte borstar igenom pälsen varje vecka. Hon ska även klippas, var annan/ var tredje månad för att se någorlunda ut. Under utställningssäsongen klipps hon oftare. En klippning för mig tar minst 20 min, om de bara är fin putsning. Att klippa en frisyr (beroende på hur hårig hunden är) tar minst 1 timme. Oftast längre.
Var är då skillnaden på pälsarna? beardisen släpper hår. Har en dubbel päls (underull och täckhår) tovar mindre. Medan wheaten har en enkel päls (ingen underull) och släpper inte utan de ramlar av i kammen.
Om jag inte skulle hålla Sigge i utställningspäls skulle de gå mycket fortare att borsta. Eftersom man sparar pälsen och inte ska dra av topparna. Går den mesta tiden åt att byta från kam till borste.
Iriz päls behöver man ju inte tänka på topparna eftersom den klipps och toppas i princip jämt.
Sen så ska man komma ihåg att alla hundar har olika förutsättningar beroende på pälskvalité och mängd.
Iriz hade mycket tjockpäls som liten och hennes pälsbyte höll på i ca 2 år. Jag kammade och kammade, klippt och klippte. Hon tovade och tovade. Tillslut fick hon en tunn och enkel päls som är jätte lättskött. Men de var några jobbiga år.
Sigges värsta tovperiod sträckte sig över några månader bara, Men den var intensivare än Iriz.
Sen beroende på väder så gör de också skillnad i hur ofta man måste hålla på med pälsen.
Sen vill jag bara säga en sista sak, köper man en pälsras. Var beredd på att sköta pälsen med allt vad de innebär. Ställ in dig på att i vissa perioder kommer du behöva borsta varje dag. Om de inte passar, köp en annan ras. Sen vill jag poängtera att om hunden mår dåligt av sin päls, så klipp den. Men jag tycker inte man köper en pälsras med inställning att klippa den kort.
Hur kan detta vara möjligt? Nu ska jag ge er en förklaring. Egentligen lägger jag nog ungefär samma tid på pälsvården men utspritt på lite olika tider. Min personliga åsikt är att Sigges pälsvård är lättare. För att Iriz sker oftare.
Jag badar mina hundar var 3:dje vecka. Båda två. I samma veva passar jag på att borsta Sigge. De tar ca 1-1,5 timmar per gång beroende på tovor osv. Oftast har han knappt några tovor alls nu när han fått mer vuxenpäls. När han var yngre tog de längre tid såklart.
Iriz däremot borstar jag varje vecka, de tar ca 10-15 minuter att göra henne klar. Hon har heller inga direkta tovor, men tovar om jag inte borstar igenom pälsen varje vecka. Hon ska även klippas, var annan/ var tredje månad för att se någorlunda ut. Under utställningssäsongen klipps hon oftare. En klippning för mig tar minst 20 min, om de bara är fin putsning. Att klippa en frisyr (beroende på hur hårig hunden är) tar minst 1 timme. Oftast längre.
Var är då skillnaden på pälsarna? beardisen släpper hår. Har en dubbel päls (underull och täckhår) tovar mindre. Medan wheaten har en enkel päls (ingen underull) och släpper inte utan de ramlar av i kammen.
Om jag inte skulle hålla Sigge i utställningspäls skulle de gå mycket fortare att borsta. Eftersom man sparar pälsen och inte ska dra av topparna. Går den mesta tiden åt att byta från kam till borste.
Iriz päls behöver man ju inte tänka på topparna eftersom den klipps och toppas i princip jämt.
Sen så ska man komma ihåg att alla hundar har olika förutsättningar beroende på pälskvalité och mängd.
Iriz hade mycket tjockpäls som liten och hennes pälsbyte höll på i ca 2 år. Jag kammade och kammade, klippt och klippte. Hon tovade och tovade. Tillslut fick hon en tunn och enkel päls som är jätte lättskött. Men de var några jobbiga år.
Sigges värsta tovperiod sträckte sig över några månader bara, Men den var intensivare än Iriz.
Sen beroende på väder så gör de också skillnad i hur ofta man måste hålla på med pälsen.
Sen vill jag bara säga en sista sak, köper man en pälsras. Var beredd på att sköta pälsen med allt vad de innebär. Ställ in dig på att i vissa perioder kommer du behöva borsta varje dag. Om de inte passar, köp en annan ras. Sen vill jag poängtera att om hunden mår dåligt av sin päls, så klipp den. Men jag tycker inte man köper en pälsras med inställning att klippa den kort.